Joel vaknade med 38 graders feber och var hängig. Han var hungrig och ville ha en macka men han åt inget utan somnade om en stund senare. Dagen gick och han klagade över magont men jag tänkte för mig själv att det är ju inte så konstigt när man inte ätit ngt under dagen.
Vid 17.00 tiden bad han om ett äpple så jag fixade lite äpplebitar i en skål och han åt en men den kom upp bara nga minuter senare och han somnade om igen. Febern hade legat på 38 till 38,4 under dagen och på kvällen var den detsamma.
Jag fixade kvällsmat och vi åt lite senare än vanligt men han sov så vi lät honom sova. Han vaknade strax innan kl 20.00 och hade det riktigt ont i sin mage och kunde inte ligga still pga av smärtan. Jag ringde 1177 och fick rådet att åka in till Barnakuten i Lund.
Kl 20.40 var jag och Joel på BUS och tog en kölapp......Vi fick vänta en stund innan vi kom in på inskrivningsrummet där dom tog alla uppgifter, blodtryck och kollade hjärtfrekvensen. Blev hänvisade ut till väntrummet igen och det var bara att vänta på vår tur....
Joel var trött och hade ont i magen, han satt i mitt knä och halvsov och kved över sin mage....han klagade över att det gjorde ont i bla armen när han satt hop krupen i mitt knä så han la sig på en liten barnbänk ist. Vet inte vad klockan var när han frågade om lite vatten. Jag gick och hämtade lite vatten och han tog 2 små klunkar och dom kom upp igen inom 2 min. Det som kom upp var helt knallgrönt.... En annan mamma som satt och väntade hämtade en sköterska och jag fick svaret att jag skulle hålla honom fastande tills vi träffat läkaren.
Vi blev inkallade för att ta ett blodprov och sedan fick vi träffa läkaren. Läkaren kände på hans mage och tyckte den kändes mjuk och fin och att han inte har så mycket smärtreaktion för att man skulle misstänka en blindtarmsinflammation. Joel låg still, grimaserade, röd om kinderna och med tårar i ögonen. Efteråt så sa han till mig att det gjorde jätteont.
Hon ordinerade lavemang för han var nog förstoppad....kändes konstigt när hon sa det....men jag är ju inte läkare. Känslan var rätt, han var inte förstoppad.....sedan tog dom ett halsprov och det visade streptokocker. Vi fick utskrivet ett recept på Kåvepenin, Joel fick en glass och vi åkte hem kl 01.20 på natten.
____________________
Jag var trött och ledsen.....kändes hemskt att jag inte stod på mig om lavemanget...då jag kände att det inte var rätt. Tyckte så synd om honom när han låg där ock skrek :-(
/ Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar